-
Jag vill inte vara han. Han i sjukhussängen. Han jag pratat med. Han jag serverat mat till. Han jag tyckt synd om. Han jag gråtit floder över. Han jag inte ens vet namnet på. Jag vill inte vara han. Men en dag, är det jag som kommer vara han. Det är jag som kommer ligga där. Det är på min dörr det kommer stå "Gå inte in här, kontakta personal först." Det är på mig som kommer sätta två papper på. En på bröstet, en runt foten. Jag kommer va den första som en annan människa kommer uppleva av detta. För någon kommer jag va den som han var för mig. Någon gång är den första, är man bara 14 år vid det tillfället är det jobbigt. Om man samtidigt har problem med sina vänner och haft en sjukt jobbig period, gör det saken värre. Och att behöva agera profissionellt vid ett tillfälle då man egentligen vill lägga sig på golvet och bara skrika, gråta och försvinna bort, är inte lätt. Men jag gjorde det. Jag klarade det. Han kommer alltid finnas i mitt hjärta, 9:1. ♥
/Camilla
